Muhammeds beteende vid inspiration

I en tidigare artikel, vilken du kan läsa här (*), tittade vi närmare på vad autentiska islamistiska källor (ahadith och sirah) säger om Muhammeds första uppenbarelse (som han fick när han var 40 år gammal i Mecka) under vilken Muhammed möte en varelse (muslimer hävdar att det var ängeln Gabriel) som gav honom kapitel 96 av Koranen. Artikeln demonstrerar dock att Muhammeds upplevelser, som han hade i anknytning till den första uppenbarelsen, kritiskt ifrågasätter om han verkligen möttes, inspirerades och mottog Koranen av en ängel sänd från den sanna Guden. Artikeln visar emellertid att mycket indikerar på att Muhammed möttes, inspirerades och mottog Koranen av Satan eller någon demon.

I den här artikeln kommer vi att granska fler autentiska islamistiska källor som ytterligare bestyrker antagandet att Muhammed möttes, inspirerades och mottog Koranen av Satan (alt. en demon). Detta kommer vi göra genom att granska hur Muhammed betedde sig när han blev inspirerad av varelsen som kom till honom. Vi vill sedan be läsaren att fråga sig: Visar Muhammed beteende vid inspiration att han möttes av en ängel eller av Satan (alt. en demon)? Låt oss, med detta sagt, påbörja vår utredning.

Följande traditioner säger att Muhammed hörde ringande ljud och svettades i samband med sin inspiration:

”Berättad av 'Aisha: (de trogna troendes moder) Al-Harith bin Hisham frågade Allah's Budbärare "O Allah's Budbärare! Hur uppenbaras den gudomlig inspiration för dig?" Allahs Budbärare svarade, "Ibland (uppenbaras) den som ljudet av en ringande klocka, och denna form av inspiration är den allra hårdaste och sedan avslutas detta tillstånd efter att jag har insett vad som har inspirerats. Ibland kommer ängeln i form av en man och pratar med mig och jag förstår vad han säger." 'Aisha fortsatte: Sannerligen, jag såg när Profeten blev gudomligt inspirerad under en mycket kall dag och märkte att svett droppade från hans panna (när inspirationen var över).” [vår översättning] (Sahih Bukhari, Volym 1, Bok 1, Nummer 2)

”Berättad av Aisha: Al-Harith bin Hisham frågade Profeten, "Hur kommer den gudomliga inspirationen till dig?" Han svarade, "På alla dessa sätt: Ängeln kommer till med en röst som liknar ljudet av en ringande klocka, och sedan avslutas detta tillstånd, jag minns vad ängeln har sagt, och denna typ av gudomlig inspiration är den hårdaste för mig; och ibland kommer ängeln till mig i from av en man och pratar med mig, och jag förstår och minns vad han sagt."” [vår översättning] (Sahih Bukhari, Volym 4, Bok 54, Nummer 438)

”Berättad av Abu Said Al-Khudri: En gång satt Profeten på en predikstol och vi satt runt honom. Sedan sa han, "Det jag är mest rädd för ifråga om er (gällande det som kommer att drabba er efter min bortgång) är nöjen och prakt av världen och dess skönheter som kommer att avtäckas för er." Någon sa, "O Allah's Budbärare! Kan det gott frambringa det onda?" Profeten förblev tyst en stund. Det sades till personen [som ställde frågan]: "Vad är det med dig? Du talar till Profeten (f.v.ö.h.) fastän han inte talar med dig." Sedan märkte vi att han inspirerad gudomligt. Sedan torkade Profeten bort sitt svett och sa: "Var är frågeställaren?"…” [vår översättning] (Sahih Bukhari, Volym 2, Bok 24, Nummer 544)

Följande traditioner säger att Muhammeds hjärta bultade strängt, att han föll till marken, blev rädd – till den grad att han ville bli täckt med en filt – samt att han trodde att något illa skulle hända honom. Allt detta på grund av sin inspiration:

“… Sedan återvände Allah's Budbärare med inspiration och med sitt hjärta som slog strängt. Sedan gick han till Khadija bint Khuwailid och sa, "Täck mig! Täck mig!" De täckte honom till dess att hans fruktan var över och därefter berättade han allt för henne om vad som hade hänt och sa, "Jag är rädd att något kan hända mig." Khadija svarade, "Aldrig! Vid Allah, Allah kommer aldrig att vanära dig. Du kommer att behålla goda relationer med ditt kött och blod [dvs. släkt], hjälpa de fattiga och de utblottade, tjäna dina gäster generöst och hjälpa de som förtjänat missöden." …” [vår översättning] (Sahih Bukhari, Volym 1, Bok 1, Nummer 3)

”Berättad av Jabir bin 'Abdullah: att han hörde Profeten säga, "Den gudomliga inspirationen dröjde under en kort period, men plötsligt, medan jag promenerade hörde jag en röst från himlen, och när jag tittade upp mot himlen, såg jag till min förvåning ängeln som hade kommit till mig i berget Hira, och han satt på en stol mellan himmel och jord. Jag blev så skrämd av honom att jag föll till marken och kom till min familj och sa (till dem), "Täck mig! (med en filt), täck mig!" Då sände Allah uppenbarelsen: "O, Du (som är) upplindad (i en filt)! Res dig upp och varna! Och prisa din Herres majestät. Och håll dina kläder rena. Och överge avgudarna."” (74.1-5) [vår översättning] (Sahih Bukhari, Volym 4, Bok 54, Nummer 461)

Följande traditioner säger att Muhammeds ansikte blev rött och att han upplevde andningssvårigheter:

”Berättad av Safwan bin Ya'la bin Umaiya: Ya'la brukade säga, "Jag önskar att jag kunde se Allahs Budbärare när han blir gudomligt inspirerad." När Profeten var i Al-Ja'rana, skuggad av ett plagg som hängde över honom, tillsammans med några av sina kompanjoner, kom en parfymerad man och sa, "O Allah's Budbärare! Vad är din åsikt om en man som antar Ihram och sätter på sig en kappa efter att ha parfymerat sin kropp? Profeten väntade en stund, och sedan sänkte sig den gudomliga inspirationen över honom. 'Umar påpekade detta för Ya'la, och sa till honom att komma. Ya'la kom och tryckte sitt huvud (under plagget som täckte Profeten) och se!, Profetens ansikte var rött och han fortsatte att andas tungt ett tag och sen var han lättad. Därefter sa han, "Var är frågeställaren som frågade mig om 'Umra för en stund sedan?" Mannen söktes upp och fördes till Profeten som sa (till honom), "När det gäller doften som du parfymerar kroppen med, måste du tvätta bort det tre gånger, och när det gäller kappa så måste du ta av dig den; och utföra sedan i din 'Umra alla de saker som du utför i Hajj."” [vår översättning] (Sahih Bukhari, Volym 6, Bok 61, Nummer, 508)

Följande traditioner säger dessutom att Muhammed snarkade som en kamel när han blev inspirerad:

Berättad av Safwan bin Ya'la bin Umaiya från sin far som sa: "En man kom till Profeten medan han var vid Ji'rana. Mannen var klädd i en mantel som hade spår av Khaluq eller Sufra (en slags parfym). Mannen frågade (Profeten), "Vad beordrar du att jag ska utföra i min 'Umra?" Därför inspirerade Allah Profeten gudomligt och han blev skyld med ett stycke tyg. Jag ville se Profeten gudomligt inspirerad. 'Umar sa till mig, "Kom! Kommer du att vara nöjd när du se på Profeten medan Allah inspirerar honom?" Jag svarade jakande. 'Umar lyfte ett hörn av tyget och jag tittade på Profeten som snarkade. (En av berättarna tyckte att han sa: Snarkningen var likt en kamels)…” [vår översättning] (Sahih Bukhari, Volym 3, Bok 27, Nummer 17)

Följande traditioner säger att Muhammed tog emot uppenbarelsen med stora besvär och han rörde, hastigt, på sina läppar:

”Berättad av Said bin Jubair: Ibn 'Abbas, i sin förklaring till Allahs sägelse "Rör inte din tunga vad gäller (Koranen) för att skynda därvid" (75:16), sa: "Allahs Budbärare brukade motta uppenbarelsens med ett stort besvär och brukade röra på sina läppar (snabbt) med inspiration." Ibn 'Abbas rörde på sina läppar sägande, "Jag rör mina läppar framför er såsom Allahs Budbärare brukade röra sina."… [vår översättning] (Sahih Bukhari, Volym 1, Bok 1, Nummer 4)

Följande tradition säger Muhammed blev så pass trött att han nästen somnade när han inspirerades:

”'Ubayd Allah ibn Musa al-Absi informerade oss: Israil informerade oss under Jabirs auktoritet, han under Ikramahs auktoritet; han sa: När uppenbarelsen kom över Allahs Apostel, må Allah välsigna honom, såg han trött ut, som om han skulle somna.” [vår översättning] (Ibn Sa’d, Al-Tabaqat al-Kabir, Volym 1, sidorna 227-228)

Följande tradition säger att djuret – som Muhammed red på när han blev inspirerad – började vråla, sträckte på frambenen medan det satt ner och stod upp, och drog samman sina framben så pass att det såg ut som om de skulle bryta samman:

”Muhammed Ibn Umar al-Aslami informerade oss: Abu Bakr Ibn Abd Allah ibn Abi Sabrah informerade oss under Salih Ibn Muhammeds auktoritet, han under Abu Salamah Ibn Abd al-Rahmans auktoritet, han under Abu Arwa al-Dawsis auktoritet; han sa: Jag bevittnade uppenbarelse som kom till Profeten, må Allah välsigna honom, medan han red på sitt djur, det vrålade och drog samman frambenen, och jag trodde att de skulle brytas samman. Ibland satt och ibland stod djuret upp och sträckte frambenen till dess att bördan av uppenbarelsen var borta och Profeten kom ner från det…” [vår översättning] (Ibn Sad, Al-Tabaqat al-Kabir, Volym 1, sida 228)

Avslutningsvis kan vi läsa att Muhammed, i samband med sin inspiration, säger till sin fru att han fruktar att han är galen samt att han ser ljus och hör ljud:

”… under Ibn Abbas auktoritet: Sannerligen, Allahs Apostel, må Allah välsigna honom, sa: O Khadija, jag hör ljud och ser ljus och fruktar att jag är galen…" [vår översättning] (Ibn Sa’d, Kitab Al-Tabaqat Al-Kabir, Volym 1, sida 225)

Ovannämnda information, vad gäller Muhammeds beteende vid inspiration, kan sammanfattas enligt följande:

Han hörde ljudet av ringade klockor och såg ljus.
Han blev röd om ansiktet, svettades, upplevde andningssvårigheter och snarkade som en kamel.
Hans hjärta bultade strängt, blev sömnig och hans läppar rörda på sig intensivt.
Han föll till marken, blev rädd och ville täckas under en filt.
Djuret, på vilket han rider, börjar vråla, sätter sig ner och ställer sig upp, sträcker på sina framben och drar de samman så pass att det såg ut som om de skulle bryta samman.
Han säger att han fruktar att han är galen.

Visar Muhammed beteende vid inspiration att han möttes av en ängel eller av Satan (alt. en demon)?

Team Sverige,
Kontakta oss